Komma vidare...

Kära vänner, ni som läser min blogg! Jag har INTE slutat blogga. Som jag skrivit förut är detta min ventil, och jag vill dela med mig, då jag har hyfsad koll på Er som läser min blogg;-)

Det händer ju saker i vardagen, hela tiden, med barnen, med oss själva, det är ju det som är livet! Jobbiga och lyckliga stunder! Denna gång har även mitt personliga berättande ett syfte. Mitt dåliga bloggande på sista tiden har en orsak.

En kväll för ca två månader sedan, när jag var ensam med barnen, hittade jag en knöl, ja en knöl i bröstet. Och ojj vad man hinner tänka många tankar på kort tid. Hjärtat åkte upp i halsgropen och sedan lugnade jag ner mig. Jag beställde tid hos läkaren efter några dagar. Ringde en fredag och hon jag pratade med tyckte jag skulle komma på stuts. Hon hade inga tider den fredagen så jag fick tid på måndagen. Kände själv att detta var något jag borde kolla upp då jag brukar vara duktig på att klämma!:-) Så jag visste ju att det var något som hänt, som inte var som det brukar!
TJEJER DET ÄR SÅ VIKTIGT!! Visst jag har tänkt som oss flesta, att det drabbar aldrig mig! Tills det gör det! Viktigt att nämna är: Gör det i olika positioner! Jag kände min tydligast när jag låg ner! Sen fick jag även reda på att jag har det i min släkt på nära håll, vilket jag inte visste innan.
Jag har mått ganska bra i allt detta och livet har tuffat på som vanligt, förutom vissa stunder då det plötsligt slår en! Jösses tänk om det verkligen är något! Vad händer då!!!
Jag har lovat mig själv att inte oroa mig innan jag vet, och faktiskt lyckats riktigt bra!:-)
Läkaren jag träffade skickade en remiss till Halmstad och för en vecka sedan var jag där. Träffade en superduktig läkare och "bröst-teamet", som gjorde mammografi, ultraljud och biopsi. Läkaren sa till mig att han var inte orolig, och det borde inte jag heller vara. Han sa att om ca två veckor skickar jag ett skriftligt svar till dig. Så där är jag nu. Jag är fortfarande inte orolig, men jag har fått mig en tankeställare och tänker i fortsättningen kolla brösten än mer noggrant! Jag föreslår att alla som kan, som läser min blogg gör detsamma!!:-)

TACK alla underbara som stöttat mig, och pratat med mig, i allt det här, det betyder så mycket!

Själv tror jag att mina känslor kommer när jag öppnar brevet med provsvaret i! (Och JA, jag tror att vad som än står, så kommer det gå bra. Det bara måste det, så är det ju.)

Jag vet att alla får sig en tankeställare i vardagen ibland, och då tänker man extra mycket på att leva livet här och nu!
Man blir liksom ödmjuk för vad man har, och för att man får vara med,- med på livets resa!

Nu när jag skrivit av mig, ska jag skriva oftare igen!:-)
KRAM !!!!!!